Never Pleased.

Alltså, varför kan jag aldrig bli nöjd med någonting? Jag har i flera dagar klagat på att jag aldrig får jobba. Jag har varit less på att vara hemma, nästan klättrat på väggarna för att jag inte haft någonting att göra. Men så ringer de i morse och frågar om jag kan jobba ikväll och självklart säger jag ju ja, eftersom jag behöver jobba och som sagt jag har varit fruktansvärt less på att bara gå runt här hemma...

Men nu känner jag inte alls för att jobba. Nu när jag väl får jobba vill jag hellre vara hemma. Hur knäpp är jag inte? Fan, jag kan aldrig bli nöjd. Jävla skit! Fast denna känsla om att jag hellre vill vara hemma, kan ha att göra med att jag dels måste vara på trean och det är verkligen ingen rolig våning att vara på och sen så är jag trött. De väckte mig när de ringde och jag sov så fruktansvärt gott. Men det blir nog bättre när jag väl kommer till jobbet. Annars är det åtta timmar som jag aldrig mer får se igen, men å andra sidan, åtta timmar på jobbet, även om det är tråkigt är bättre än åtta timmar hemma. För hemma får jag inga pengar och pengar är någonting som verkligen inte växer på träd just nu...