Som jag skrattade igår. Jag tror jag skrattade från det att jag kom till Kalles tills vi satte oss i taxin hem kring tretiden. Det var så jävla roligt. Förfesten på jobbet var helt okej, mycket trevligt folk och alkoholen flödade. Sen hamnade jag på Statt (mot min egentliga vilja) för att de andra skulle dit. Men efter ett tag förflyttade jag mig till Kalles, vilket kändes mycket bättre. Det var där allting började. Pojkarna är helt underbara och jag älskar att umgås med dem, haha. Helt sjukt kul. Men roligast var ändå Jon och hans tjejskratt från Kalles till Shell och hans vurpa utanför Shell var helt magisk, speciellt när han sa "nästan" när han landade. Helt otroligt kul.
Idag mår jag som jag förtjänar. Inte att jag mår dåligt eller så, men sliten det är jag. Men att vara sliten kan ha sina fördelar, orkade ingenting annat än att ligga och läsa och det resulterade i att boken nu är utläst. Nu funderar jag dock på om jag är hungrig eller inte. Magen säger en sak men huvudet säger ett annat. Jobbigt läge. Sen att ögonen är trötta gör inte beslutet lättare att ta. Kanske lägga mig en stund och se någonting roligt så kanske hungern kommer och visar sig? Eller så somnar jag helt enkelt. Vilket som spelar egentligen ingen roll. Det är ju faktiskt söndag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar