Nej, jag har kommit på att jag inte alls saknar älskade så mycket som jag tror, under veckorna. Eller ja, på dagarna och på kvällarna händer det väl att jag saknar honom, men på nätterna? Nej. Han har snarkat så fruktansvärt mycket inatt så att jag fan funderade på att slå honom hårt i huvudet med något. Sen när jag, efter att ha försökt somna om hur länge som helst, bestämde mig för att kliva upp då slutar han helt plötsligt snarka. Vad är det för dumheter?
Jaja, går inte att göra något åt det nu, bara att bita i det sura äpplet och försöka lösa problemet till inatt. Haha, Tara kom precis in hit där jag ligger i sängen och bloggar och ställde sig med nosen väääldigt nära skärmen. Hm, undra om hon läste vad jag skriver? Spännande. Jaja, hon verkar vilja gå ut så det är väl bara göra henne till viljes. Men jag tror det är bäst att klä på sig för det verkar kallt ute. Brr!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar