Vi hann kramas en mycket snabb stund innan jag var tvungen att fara till jobbet, men jag tror faktiskt att det var lika bra att jag skulle iväg för ni skulle ha sett minen på älskade när han såg skärmen. Som ett litet barn på julafton. Haha, så söt.
Nu sitter jag här och F5:ar för fullt men inga sidor uppenbarar sig. Magen kurrar dock en väldans massa och tröttheten har nästan fått taget om mig, så jag tror att jag ska släppa F5-knappen och gå och värma min mat så att jag får någon bukt med den skrikande magen och kanske samtidigt får ett litet övertag på tröttheten. Jag ska inte hoppas för mycket, men magen kommer nog bli slagen och det är ju alltid något.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar