Nej, idag var det inte ens roligt. Jag vet inte varför. Eller roligt är det väl alltid att röra på sig, men jag var mest seg och omotiverad. Jaja, nya tag nästa vecka. Det var nästan roligare att titta över mot den ena tennisplanen där den svenske silvermedaljören i Paralympics, Peter Wikström tränade. Tänk om man kunde vara hälften så duktig som han.
Nu väntar jag på att ugnen ska bli varm så att jag kan sätta in min baguette. Tänkte mig en kycklingbaguette med potatissallad till lunch. Säkert blir det någonting mer när jag ändå håller på. Sedan väntar en powernap, dusch och förmodligen inte så mycket mer än att sopa av bilen (igen!) och fara till jobbet. Men jag ska inte klaga, jag har för en gångs skull någonting att göra idag. Det händer verkligen inte ofta.
1 kommentar:
sant, blev en aningens djupt, men ibland får man väl vara det också ;) hehe.. du vi hörs! puss !
Skicka en kommentar