"Come on, give me five more!"

Under mina unga år som fotbollsspelare sa alltid tränaren att vi skulle träna tills vi spydde, typ och jag tyckte det lät vettigt. Men efter kvällens träning vet jag inte riktigt om jag fortfarande tycker det. Hann vara med en kvart (!) innan det var stopp. Det började bra med jogging och jag är glad att jag spelar innebandy för konditionen börjar vara bra nu, men sedan kom styrketräningen igång och jag är inte särskilt smart (jag är ju egentligen blond), så istället för att ta det lugnt gick jag all-in och körde järnet, vilket resulterade i en kropp som sade stopp, stopp, stopp! Eftersom jag inte tränat styrke på typ fem år är det ju rätt bra att ta det lugnt. Men fröken Lundberg vet inte riktigt vad "ta det lugnt" innebär. Uppenbarligen.

Jag var nära att svimma minst två gånger och fick avbryta träningen, innan den riktiga fotbollsträningen startade. Jag låg på bänken i omklädningsrummet en bra stund för att kroppen skulle slappna av och huvudet få stilla sig lite. Sedan fick jag sitta vid sidan om och titta på när de andra tränade. Bra intryck man gör på laget och tränarna. Men vi kom fram till att ordentligt med sömn och mycket vattenintag under dagen troligtvis skulle göra saker och ting lite lättare. Sedan kan jag ju försöka ta det lite lugnt med styrkeövningarna i början.

Så nu sitter jag här med ben som är riktigt stumma och trötta. Ska strax gå och sova för imorrn ska jag vakta tenta och sedan hade jag tänkt spela innebandy. Det ska bli riktigt spännande att se om benen klarar av det, men jag är envis (ibland till min nackdel) så jag ska trotsa benvärken och köra som jag brukar. Men om jag känner mig själv rätt orkar jag väl typ tio minuter sen är det färdigt. Jag är fan i mig inte ung längre.