Jag gillar solen. Den är min bästa vän. De senaste sex dagarna har jag vaknat före fan, sprungit häcken av mig mellan lägenheter och tvättstugan, serverat mat och kaffe, svarat på larm och varit allmänt trött. Medan detta har hänt har det varit lite halvtaskigt väder ute. Regn, grått och bara just trist. Men så kom gårdagen. Klockan blev fyra och det var dags för mig att gå hem och inte återvända förrän i morgon bitti och vad händer? Jo, det ska jag tala om för er mina vänner. Solen kommer fram och så även den blåa himlen. Just när jag slutar och får min efterlängtade ledighet (dock bara en dag, men man kan inte kräva mycket av en heltidstjänst) kommer solen och det fina vädret. Är inte det en bra vän, som kommer när väl behöver den?
Så, tack solen för att du finns och kommer när jag så mest behöver dig. Måtte du stanna ett tag och förgylla min lediga dag. Okej, du får gärna stanna resten av veckan också även om det vankas arbete. Men så länge du är med mig till den här dagen är slut ska jag vara dig evigt tacksam...
Så med de orden ska jag ta min bok och sätta mig på balkongen och njuta resten av den här dagen. För nu är det inget annat än att ta vara på sina ledig dagar, de kommer nämligen inte så ofta längre. Men hej, jag har ett bra jobb nu (visserligen bara några veckor till, men bättre än ingenting) så varför klaga, egentligen?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar