torsdag, juni 28, 2007

Regn Hos Mej.

Vem är det som har beställt regn? Den människan kan ju inte vara någon som måste gå utanför dörren. För är man en människa som måste ut genom dörren vet man att regn inte är något bra väder för en sådan grej. För av regn blir man blöt och blir man blöt, blir man kall och blir man kall, blir man förkyld och blir man förkyld, blir man orkeslös och blir man orkeslös blir man inte så sugen på att jobba... Ja, jag kan fortsätta hur länge som helst. Så nu vill jag rikta mig till den person som beställt regn; SLUTA!!!

Jag har inget annat val än att trotsa regnet idag. För pensionärerna väntar på mig. Eller ja, jag vet inte om du kommer ihåg mig eftersom de knappt kommer ihåg att de nyss ätit. Men jag vet med säkerhet att om jag inte trotsar regnet kommer "mina gamlisar" bli utan både kvällsmat och kvällsmedicin och hur bra hade det sett ut?

onsdag, juni 27, 2007

I've Been To Heaven.

När jag var liten lekte jag mycket med mammas dagbarn. Vi lekte mest frisör. De var frisörer och jag var "offer". Men jag älskade det. Jag älskar fortfarande när någon håller på i mitt hår. Det är en av de skönaste grejerna jag vet. Gudomligt!

Därför har jag varit i himlen och vänt idag. Efter en dag med en massa spring och ont i fötterna, fick jag sätta mig i en stol och bara koppla av och jag kan säga det att det inte långt ifrån att jag somnade medan hon tvättade håret. Skönt, skönt, skönt! Hade nog kunnat sitta där än om det inte var så att hon ville gå hem...

Äntligen kan jag se mig själv i spegeln och inte grimasera. Hur många vill inte uppnå den känslan? Även om jag vet att det inte kommer bli lika fint nästa gång jag ska fixa det. För det blir aldrig samma som hos frisören. Det är dumt!

Men självklart ska också ni få ta del av förändringen och medan ni gör det ska jag ta mig någonting i magen. För den har inte fått något i sig på flera timmar. Aj, aj! Kanske det blir en ägg och kaviar-macka?!
Note to Julia: Visa den här för Henke så kommer
han att storkna! ;P

torsdag, juni 21, 2007

Utökning i familjen.

Ja, vi har blivit med X-Box. Min karl har tjatat och tjatat och tjatat, så idag fick han äntligen fingrarna ur och investerade i en fin låda (som btw låter som fan). Han har suttit sedan klockan två och känner jag honom rätt kommer han sitta några timmar till. Men jag hoppas att han far och tränar för då får jag chansen...

Känns som att våra liv aldrig mer kommer se likadana ut. Eller ja, likadana som varandras möjligen, men nog kommer det bli lite förändringar här hemma. Istället för att bråka om disken och sånt, kommer våra kommande bråk troligtvis att handla om vems tur det är att leka rockstjärna. Tyvärr kommer nog jag få minst tid till rockstjärnedrömmen för det är svårt att vinna över min karl (om man bortser från att jag faktiskt är bättre än honom i Guitar Hero), men får jag bara mina femton minuter i rampljuset kan jag nog överleva. För inse fakta, han behöver all träning han kan få om han ska kunna slå mig någongång!

Grupptryck.

Faller lätt för grupptrycket. Men tänk om...

fredag, juni 15, 2007

That's the Question.

Alltså en kort fråga så här på fredagseftermiddagen (eller förmiddagen eller vad man nu kallar den här tidpunkten); Hur många kliver upp klockan 10.00 och börjar bråka med dammråttor och diverse skit som samlats i hörnen, när man är bakis? Räck upp en hand... Jag ser en och den sitter kopplad till min högra axel. Helt galet!

Igår var det vikariefest med tjejorna (plus Mattias och Rasmus) från jobbet. Kul som attan var det! Kubbspelet klockan ett på natten, på parkeringen utanför var nog roligast. Speciellt eftersom jag suger på kubb. När det kommer till att kasta ner de fördömda kubbarna blir jag vindögd och hamnar en kilometer åt sidan från där jag egentligen siktade. Men igår, igår hände någonting. Jag träffade kanske fyra stycken (dock inte i samma sväng). Jag var jätteglad! Men tyvärr var mina lagkamrater inte lika glada, eftersom den sista kubben jag fick ner var nämligen helt åt helvete fel. För på det viset var alla deras kubbar ute och vi (jag då) hade inga pinnar kvar.... Ni som kan reglerna förstår mina lagkamraters suckande och frustration (vi hade nog vunnit om jag inte varit så knasig).. Helt galet!

Fan, jag svettas. Det är apvarmt här i lägenheten, trots att jag har öppnat både i rummet och köket för att åstadkomma ett skönt korsdrag. Men icket! Sen att jag jagar dammråttor gör ju inte värmen mindre sval om jag säger så.. Jag borde lägga mig ner och göra saker normala människor gör när de är bakis. Men å andra sidan, jag är ju inte som normala människor!

tisdag, juni 12, 2007

'S Wondeful, 'S Marvelous.

Molnen döljer den underbara blå himlen, regnet skvätter lite då och då. Men jag är på ett bra humör. Har ingen aning om varför. Det är ingen speciell dag (förutom att världens bästa Julia fyller år idag) utan det är egentligen en helt vanlig tisdag. Jag har skrivit lite på min uppsats, sitter och äter gårdagens popcorn och lyssnar på RIX Fm, alltså inget utöver det ordinära. Men ändå känns den här tisdagen som en bra dag. Kan dock bero på att en kollega ringde i morse och frågade om jag ville byta bort min midsommarhelg med henne. Det var en gåva från himlen. Nu är jag ledig midsommarhelgen OCH PDOL. Har jag inte ett superduperbra schema, så säg?!

Okej, en sak tynger mig just nu. Jag är hungrig. Ruskigt hungrig och popcorn är inte bra att äta då. Jag borde lyfta på stjärten och göra mig en macka eller liknande för det här är inte bra. En kurrande mage på en sån bra dag som denna. Det är ju nästan straffbart...

lördag, juni 09, 2007

GB is My New Lover.

Idag älskar jag GB-glass. Deras nya sandwichglass är en gåva från högre makter. Den smakar jordgubb och är deliciuos och det bästa av allt, den är laktosfri och därför en perfekt glass för mig. Jag älskar GB och önskar jag kunde ge uppfinnaren av glassen en stor fet kyss. Tack, ni har räddat min sommar!

tisdag, juni 05, 2007

Oh My God, I'm Hot!

Känner mig som en snögubbe i Nevadaöknen. Svetten är olidlig. Har redan duschat en gång, men skulle behöva göra det igen och igen och igen och igen.... Men samtidigt ska jag inte klaga. Det är helt underbart att det är sånt här väder den 5 juni. Helt ofattbart!

Men dock ett tips; Försök inte vara duktig en dag som denna. Alltså, strunta i disken och sånt för det kommer döda dig! Jag är halvt utmattad efter en stund vid diskhon. Helt sjukt! Och inte ens den nyinköpta fläkten hjälper just nu. Puh!

Boden - Stan som Gud glömde?

Ja, vad ska man säga? Boden. Ingenting har förändrats. Förutom att min kära lillebror cruisar runt på gatorna i bilen på kvällarna. Det är väl ungefär det enda som har förändrats de senaste fyra åren. Det är nästan tragiskt. Men trots denna oförändring har det varit skönt att ladda om batterierna en stund. Behövde komma ifrån Piteå och lägenheten några dagar kände jag. Men jag säger då det, det är tur att mamma inte bor så långt bort, för att åka buss är verkligen inte kul! Suck... Trodde aldrig vi skulle komma fram.

Men nu är jag hemma igen. Skönt. Dock är det lite tråkigt att komma hem till ett bombnedslag, men det har jag bara mig själv att skylla. En hel vecka har jag varit hemma och gjort absolut ingenting. Jag har haft all tid i världen att städa, diska, tvätta och ordna upp i kaoset. Men icket. Men jag tänkte att efter bilkörandet idag, ska jag ta itu med åtminstone tvätten. Alltså, eftersom solen värmer utanför blir städsuget sjunket i botten. Det känns inte särskilt motiverande att vara inomhus och städa och dona när det är så pass underbart väder utanför. Men man vet aldrig. Jag kan få de mest konstiga ryck, så kanske att jag ordnar upp vårat kaos senare. För så här kan man verkligen inte bo! Det är oacceptabelt.

fredag, juni 01, 2007

Tankspridd...

Haha... Var nere på Coop just nu för att inhandla diverse nödvändigheter. När jag kommer hem och ska låsa upp är dörren redan upplåst. Öppnar kliver in och kollar runt (Micke kan ju faktiskt ha kommit hem), men ingen hemma. Så med andra ord glömde jag låsa dörren när jag for. Det är tur att vi bor i ett bra hus, annars vette tusan vad som hade väntat mig när jag klev in.

All By Myself.

May be surrounded by
A million people I
Still feel all alone

Jag tror aldrig jag känt mig så ensam som jag gör just nu. Har nyss kommit hem från avslutningen på skolan. Fick mottaga en ros och stå med alla andra som väljer att lämna skolan. Och när jag stod där och tittade ut över publiken och alla som hade någon som var där med dem, slog det mig. Jag är ensam. Ingen är här och kramar om mig eller ler mot mig. Ingen. Tårarna brände bakom ögonlocken, men jag kände att gråta när man är ensam är patetiskt, så jag höll de inne tills jag satt på cykeln på väg hem.

Visst, jag är inte riktigt klar med skolan, men det är bara en tidsfråga och skolavslutning är ju ändå skolavslutning. Jag har alltid haft någon med mig när skolan sagt hejdå. Men inte idag. Det är ingen bra dag idag, känner jag. Vill helst av allt bara lägga mig under täcket och vakna upp en annan dag. Men jag har saker att göra. Som vanligt. Alltid någonting som måste göras....