Åh, äntligen var det kul att träna. Har saknat den där lilla gnistan på sistone, men idag fanns den där. Så underbart. Fast, så här i efterhand hamnar beslutet att träna idag, lååångt ner på listan över bra beslut. Halsen är inte att leka med just nu och inte blir det bättre av att jag är på jobbet. Suck.
Men efterklok är jag fruktansvärt bra på att vara och nu får jag helt enkelt skylla mig själv, för det är ju inte så att jag kan göra det ogjort. Jag får försöka se det positiva och detta kanske är skjutsen som behövs. Nu kanske förkylningen bryter ut ordentligt och då kan den ju försvinna fortare också. Jag får hoppas på det, men nog hade det varit roligare om jag hade fått jobba utan raspig hals. Men, men som sagt, gjort är gjort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar