vitt är inte alltid fint.

Inte bara det att det är söndag. Det har kommit en massa jävla snö!
Skitdag från start med andra ord.

Men för att försöka att ändå hitta något positivt så har jag sovit riktigt bra inatt och fick säkert en åtta timmars sömn (ett snabbt uppvak vid sextiden då jag bara stoppade in öronpropparna för att sedan somna om väldigt snabbt). Behövdes verkligen för det har varit alldeles för dåligt på sovfronten på sistone. Vaknar på nätterna och sedan kan det ta en dryg timme att somna om. Inte okej.

hoppet uppe.

Inget kräk sedan igår kväll (peppar, peppar...). Och varken jag eller älskade känner några symptom. Dock är det väl inte helt safe än men jag ser positivt på saken.

som en blixt från klar himmel.

Har haft lite ont i magen hela dagen, men jag har trott det berodde på hunger. Men tydligen var det inte det. Från ingenstans kom det dåliga. (Väljer för er skull att skippa detaljerna.) Så fredagspartyt på jobbet uteblev och jag har istället legat i soffan och andats genom kramperna (det är tur att jag lärde mig att andas ordentligt för drygt nio månader sedan) som kommer lite då och då.

Meeen, det är ju också ett sätt att tillbringa en fredagskväll. Kanske inte mitt första val, men vad gör man?

Dock finns det ju en positiv sak med eländet, jag kan gå och lägga mig nu alldeles strax (måste ju först se vem som dansar i nästa veckas final). Det ska bli grymt skönt och jag ska hålla tummarna (så gott det går när man sover) att allt känns som vanligt när jag vaknar.