som en blixt från klar himmel.

Har haft lite ont i magen hela dagen, men jag har trott det berodde på hunger. Men tydligen var det inte det. Från ingenstans kom det dåliga. (Väljer för er skull att skippa detaljerna.) Så fredagspartyt på jobbet uteblev och jag har istället legat i soffan och andats genom kramperna (det är tur att jag lärde mig att andas ordentligt för drygt nio månader sedan) som kommer lite då och då.

Meeen, det är ju också ett sätt att tillbringa en fredagskväll. Kanske inte mitt första val, men vad gör man?

Dock finns det ju en positiv sak med eländet, jag kan gå och lägga mig nu alldeles strax (måste ju först se vem som dansar i nästa veckas final). Det ska bli grymt skönt och jag ska hålla tummarna (så gott det går när man sover) att allt känns som vanligt när jag vaknar.

let me tell you a story.

Tidigare idag skickade jag ett sms till älskade för att påminna honom att gå på systemet (åt sig själv, jag var där igår) idag eftersom morgondagen är en röd dag och därför är det stängt. Tänkte inte så mycket mer på detta faktum tills jag kom till jobbet. Möttes av en öde parkering och ett kolsvart kontor.

Det var många tankar då kan jag säga. "Är det verkligen fredag?" "Går klockan rätt?" (Det sista var väl kanske med mest befängda för alla klockor jag tittat på kan ju inte gå fel på samma gång.) Tillslut slog det mig att det är ju faktiskt röd dag imorrn (så som jag påmint min kära om bara några timmar innan) och på röda dagar kommer det inte ut någon tidning.

Jag vet inte, men är det någon av er läsare som är förvånad över att detta hände? Jag är då i alla fall inte det. Inte älskade heller.