Åh, dagen som började så bra. När jag var i full fart med påklädningen insåg jag att mitt Visa-kort är på väg till Kiruna i en buss full med stökiga hockeykillar. Satan! Det går inte så bra att handla med ett kort som inte är där det ska vara.
Dock har de flesta en räddare i nödan och dagens vita riddare är Jocke. Guuuld! Paniken var nära. Mycket nära!
Har mitt redan så korta minne blivit ännu kortare av all denna instängdhet? Hur kan jag glömma att Micke har mitt kort? Konstigt det där med att vara sjuk och inte träffa så mycket folk förutom de på County General i Chicago.....
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar