Jag hade ställt in mig på en heldag på stranden idag. Ligga där och bättra på brännan med min bok (som då naturligtvis hade varit hos mig och inte på köksbänken på Enrisvägen) och bara njutit. En underbar dag helt enkelt.
Men så vaknar jag (även denna morgon med helvetesont i nacke, axlar, rygg....) och tittar hoppfullt ut genom fönstret... Vad är det med vädret? Dock ser jag blått lite åt sidan och hoppas och ber att det ska komma över oss och temperaturen då samtidigt ska stiga (att sola när det är dryga sexton grader utomhus är inte skönt).
Nu när jag precis slängde en blick ut genom fönstret, inser jag dock att solen verkar ha letat sig fram, dock ser jag inte temperaturen. Men å andra sidan är klockan före fan och tålamod har jag hört är solbadarens bästa vän, så kanske om jag lugnar ner mig en smula och gör någonting för att fördriva tiden, så kanske det blir den där perfekta dagen som jag har väntat på?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar