det var då.

Fyra dagar in på detta nya år. Har inte hunnit hända någonting utöver det vanliga. Började året precis som det avslutades, med en rejäl förkylning. Hann även med en släng av magsjuka de sista dagarna av 2014. Alltid lika kul. Not.

2014 ja. Ett år som var okej. Inte mer, inte mindre. Debut som fotbollstränare, vilket var roligare än jag hade förväntat mig (dock var väl det resultatmässiga mindre kul, men vi gjorde så gott vi kunde). Nytt jobb, visserligen bara som timvikarie, men jag har jobbat mycket under året och trivs väldigt bra. Och på tal om det så började jag ju även plugga under fjolåret och det känns än så länge väldigt bra och framförallt helt rätt.

Hm, vad hände mer under 2014?
Gällivare tog älskade alldeles för mycket och fortsätter göra det även nu i början av det här året. Sedan får vi se om han hamnar på hemmaplan eller om någon annan stad vill ha honom. Vi hade en varm och fin sommar. Inte för att jag hann njuta alltför mycket av den då jag jobbade typ jämnt. Men jag och huliganen fick ändå några dagar utomhus med poolbad och annat skoj. Och på tal om huliganen har han under året fått tillbringa mycket tid med sina farföräldrar och sin mormor. Och jag är de evigt tacksam för allt stöd och hjälp de bidragit med under året. Utan dem hade våra liv inte varit som de är idag och jag vet att de fortsätter vara där för stöttning och hjälp även fortsättningsvis och det känns underbart.

Vännerna har även de funnits med under året på alla möjliga vis. Har även skaffat mig nya vänner och bekanta. Vissa mer ytligt medan andra etsats sig fast lite mer.

Men kanske det bästa av allt (tycker egentligen inte om att rangordna händelser och dylikt, men jag gör ett undantag här och jag hoppas ingen känner sig trampad på tårna) är ju ändå det som hände den 20 september. Min älskade, underbara och fantastiska (fast även stört jobbiga, irriterande och ibland rätt billiga) sambo överraskade mig efter ett antal års "jag kommer aldrig gifta mig. Och åtminstone inte förrän om tio år. Minst!" med att fria (fast ni som vet historien vet ju att det inte blev ett riktigt frieri då han inte är en sådan person, men ett sorts frieri kan man väl kanske kalla det)! Och självklart svarade jag ja och det känns så jävla awesome!

Så det var mitt 2014. Ett okej år som sagt. Jag ser fram emot 2015 med spänning och även om jag vill ha en lugn och skön sommar med mycket bus och lek önskar jag att tiden ändå sprang iväg till den 5 september. Fast å andra sidan är det bra att det är åtta månader bort då det är lite kvar att fixa och trixa med. Till exempel vad ska jag ha för klänning?

nytt försök.

Ja, den där jävla utmaningen ja.
Ni kanske undrar vad som hände med den?
Det gick väl sådär som ni kan se till vänster. Sit-upsen och passen checkades av. Men det var också allt. Dock undrar jag varför jag inte fixade de återstående 35 armhävningarna?! Men jag antar att jag blev lat.
Plankan blev för övermäktig och kilometerna blev lidande av det kalla vädret och det förbannade nageltrånget.

Men jag tänkte att jag skulle försöka ta mig an och färdigställa det som fattas och samtidigt lägga till litegrann.   För nu är det fan dags att ta tag i det här igen. Det är nytt år och jag känner att de där kilona som fortfarande  hänger över mig måste bort (har "bara" nio kvar nu). Men jag ska nog inte sätta något slutdatum för jag blir bara stressad och sover väldigt dåligt (värre än vanligt alltså) utan jag kör på och sen får jag hoppas jag inte håller på tills nästa år typ.

Nåväl, den nya utmaningen ser ut så här:
Jag lägger till 20 km på de redan 100 från tidigare, alltså 120 km ska avverkas på valfritt sätt.
Jag fortsätter med plankan (någongång måste jag väl kunna komma upp i 120 minuter).
Jag lägger till 500 armhävningar till de tidigare 500, alltså 1000 armhävningar.
Lägger till ytterligare 1000 situps (magen måste tajtas till).
300 utfall (per ben) ska jag mäkta med och sist men inte minst ska jag fortsätta försöka avstå från socker och sånt annat skit. Har blivit alldeles för mycket sådant under de helger som passerat, men nu är det slut på det (med undantag på lördag då vi har namnkalaset och mammas tårta är väldigt svår att motstå kan jag säga) och det var faktiskt någonting som gick väldigt bra under den förra utmaningen så jag hoppas det går lika bra nu (har faktiskt precis ätit upp det sista gottat som vi hade här hemma så nu finns det inget som frestar).

Det var det och jag skulle verkligen uppskatta om ni kunde komma med lite peppande ord och stöttning om ni märker att det börjar stå lite stilla.
Nu ska jag däremot gå och borsta tänderna och krypa ner under täcket. Känns så jävla hemskt att gå och lägga sig redan nu, men jag måste få alla timmar jag kan få.

Godnatt!

tjugotretton.

Det nya årets första dag börjar lida mot sitt slut. Eller okej det är några timmar kvar tills den är slut, men för mig som går och lägger mig tidigt (försöker i alla fall) är det snart slut på den här dagen. Och det har varit en ganska vanlig dag. Jag har röjt lite här hemma medan favoritpojkarna sovit. Den stora lite mer än den lilla, men det blev lite mycket dricka igår. För den stora alltså.

Gårdagen ja. Den spenderades hos goda vänner med väldigt god (och mycket) mat, skratt, mycket folk (den yngsta bara fem dagar) och raketer. Tyvärr gjorde min förkylning att jag var tvungen att åka hem direkt efter tolvslaget, men fram tills dess var det väldigt trevligt.

Nåväl, tänkte se en film innan jag lägger mig under täcket.
Så adjö och god fortsättning!

Ps. Det kommer en sammanfattning av 2012 snart...