fredag, april 08, 2011

a misty story.

Fy fan vad jag hatar att köra bil. Eller hata är ett sånt starkt ord, jag väljer att omformulera mig, jag är less på att köra bil. Så ja, mycket bättre. En massa bilkörande och hemvägen var värst.

Men om jag tar det från början så har vi idag tagit ett sista farväl av farfar. Sedan avslutades dagen med middag hos faster. Det blev sent vilket resulterade i att jag har kört sjuttio hela vägen från Skellefteå. Anledningen till detta är den förbannade jävla helvetes dimman som har lagt sig över nejderna.

Sedan tänkte jag att jag skulle vara snäll med de som inte ville ligga bakom mig i sjuttio längs E4an, så jag svängde in och skulle köra havsbadsvägen. Bra idé. Verkligen super. Speciellt bra var det eftersom jag körde den i morse och visste vad som väntade mig.

Någon same tycker tydligen att den vägen är en ypperlig plats att släppa sina renar på. Visst, de måste ju också ha någonstans att vara, men jag ställer mig frågan, hur smart jag egentligen är? Jag visste ju från imorse att renarna höll till just där och jag visste ju att det var dimmigt (eftersom det varit det hela vägen dittills), så varför - VARFÖR? - kör jag då den vägen?

Så jävla störd. Jag har krypit fram hela den vägen i trettio. Kul. Hade bilar i baken även där, men jag känner att de måste ju haft samma problem som mig med sikten, så jag behöver inte känna någonting om det. Men det var så jävla äckligt. Sikten obefintlig och renar här och där. Mamma fick hålla mig sällskap i örat, men jag tror att jag råkade skrämma upp henne lite för mycket (Förlåt för det, mamma).

Nu är jag i alla fall hemma i min trygga vrå. Tyvärr fanns det ingen som mötte mig i dörren (älskade är hos grannen, men å andra sidan hade det inte gjort något om han varit hemma, för han brukar inte möta mig i dörren), vilket jag verkligen hade uppskattat just nu. Men jag får roa mig själv. Jag måste ju vänja mig vid det eftersom älskade drar till Malmö igen på söndag. Men nog hade det varit mysigt om gullegrynet hade legat här bredvid mig och varit så söt som bara hon kunde vara. Mattes älskling, har du det bra där du är?

1 kommentar:

Anonym sa...

Ja först trodde jag det hade hänt nåt då du ringde men det visade sig bara att det var dimmhelvetet och rendjävlarna..Tur att du är hemma nu..kram från mamma