nygamla utmaningar.

Kroppen är verkligen inte van vid detta nya liv. Men det kommer säkert gå fort att ställa om. Och jag pratar om att jag har börjat jobba. Ska ta hand om de äldre i sommar och har gått intro igår och idag. Kväll igår och ryggen var inte glad på mig.
Dag idag och klockan ringde 05.45. Det var längesen jag klev upp så tidigt. Usch och fy! Men som sagt går det säkert fort att komma in i det igen och det är grymt skönt att jobba igen.

En annan sak som inte alls har med ovanstående att göra, är att vi är barnfria. I TRE frikkin' dagar. Den lille huliganen följde med farmor och farfar upp till Jutis redan idag och vi har lite att stå i så vi åker inte upp förrän måndagkväll. Det känns i mammahjärtat kan jag säga. Huvvaligen!

Och jag har inte fått krama om honom sedan igår eftermiddag eftersom jag jobbat. Ännu mer huvvaligen!

Så jag ska lägga mig ner och vila lite nu så kanske tiden går fort tills tisdag morgon då jag får kramas med honom igen.

dagen efter igår.

Jaha. Söndag. Huvudvärk. Torr i munnen. Tunga ögonlock. Yes, det var party igår. Barnet skeppades vi iväg på kollo hos sin mormor och vi bjöd hit lite nice folk. Kubb och sällskapsspel (det första tog hur lång tid som helst för att alla är värdelösa och det andra vann mitt lag med hästlängder) innan vi cyklade in mot stan. Väl där dansade vi lite, drack lite, strosade lite och åt en langos (som inte var den "rätta", men den "rätta" finns inte längre så då får man ta det som finns).

Kom hem kring halv tre och jag kände mig lite vinglig faktiskt. Men mest hade jag ont i benen. Men med tanke på att det igår först blev den vanliga tre kilometersrundan på morgonen och två cykelturer fram och tillbaka från stan är det kanske inte så konstigt. Idag tar jag en vilodag med gott samvete kan man säga.

Avslutningsvis kan jag bara konstatera att det är jävligt tur att de serverar drickan i plastflaskor i Kitteltältet. Annars hade nog gårdagen sett helt annorlunda ut.

D-vitamin junkie.

Som sig bör när jag väl får sovmorgon kan jag inte sova längre än typ halv nio. Men kanske hade det blivit längre om jag haft öronproppar för då hade jag nog inte vaknat av den där bilen som någon var tvungen att stå och varva med en bra stund utanför. Fast jag hade väl vaknat av någonting annat istället. Typ värmen. Det är väl typ hundra grader i sovrummet. Men jag klagar inte för nu har ju sommaren äntligen kommit hit igen så jag tänker inte säga någonting så att den försvinner igen.

Det är bara att acceptera denna "tidiga" morgon och snöra på sig löparskorna. Jag är så grymt stolt över mig själv som far ut varje morgon (med någon vilodag förstås) och att jag varje morgon vaknar med känslan av att jag verkligen VILL fara ut och springa. Sen väntar gräsklippning innan jag åker till stugan och joinar min son, som har tillbringat natten med sin mormor. Och har jag tur kommer älskade hem redan idag istället för imorron. Och ännu mer bra är att min lediga vecka infaller just nu. Hurra!

Jaja, magen börjar kurra så jag ska klä på mig och äta en banan innan jag drar iväg i den stekande värmen. Tror det får bli keps idag.

ensam i mitt stora hus.

Älskade är borta och jobbar (ovanligt) och jag jobbade igår. Och det vet ni ju vad det betyder. Men skillnaden är att jag inte behövde åka till Bersika utan jag har sovit hemma. Vilket innebar att jag inte alls sov lika länge som jag brukar. Konstigt. Men jag har sovit hela natten utan avbrott och det händer ju inte så där superofta (typ aldrig) och det är ju alltid någonting.

Fast hursomhelst hade det bara blivit sova till klockan tio, för jag har faktiskt ställt klockan. Varför kanske ni undrar när jag inget barn har att kliva upp med? Då ska ni absolut få ett svar på den undran, därför att jag hade tänkt ta mig ut på en löprunda så här på morgonkvisten så att det blir gjort idag. För sedan väntar lunch/fika med människor jag inte träffar så jätteofta. En av dem har jag inte sett på typ två år kanske. Det blir superdupermegakuligt.

Angående löprundan så var jag ute igår också och det var så skönt (även om benen vägde två tusen ton när jag kom hem) och jag tänkte att jag skulle passa på att springa ensam också. Det är ingen större problem att ha med mig sonen i cykel-/joggingvagnen, men att springa ensam är någonting visst och det gäller ju att passa på när man väl får chansen.

Men jag undrar var solen är? Enligt väderprognoser lite här och var skulle det vara stor sol och varmt i helgen. Men de ljuger och jag tycker inte om det.

vila ögonen en stund.

Svärmor kom förbi och tog med sig sonen (min alltså, inte sin egen för han är och fiskar). Så nu när lunchen är på väg ner mot magsäcken ska jag lägga mig på soffan och sova. Min lediga vecka är över och då behövs en ordentlig powernap. Sweet!