Han har fortfarande inte kommit för att hämta tv-bänken. Han skulle kommit kring femtiden. Försökte ringa honom alldeles nyss. Inget svar. Jag gillar inte alls detta. Jag tycker inte om människor som säger att de ska göra en sak och sedan gör de det inte. Framförallt tycker jag inte om att de inte meddelar om det blir ändring i planerna.
Förstår han inte att tv-bänken vill komma till sitt nya hem? Ända sedan jag berättade för möbeln att han skulle få ett nytt hem har han varit alldeles till sig (inte för att han inte tycker om att vara hos oss, men han förstår varför det blivit som det blivit) och jag har inte mage att berätta för honom att det kanske inte blir någonting. Jag hoppas att gubben ringer snart för dels vill jag inte ha en ledsen tv-bänk hemma och dels vill jag ha upp min nya fina hylla som stått instängd i kartongen så länge att jag börjar känna mig som en hemsk människa som inte låter han komma ut och andas.
Så till dig som ringde igår och sa att du ville ta över tv-bänken; förstår du inte att det inte bara är mig som du gör besviken genom att inte höra av dig? Vill du verkligen vara orsaken till att två möbler kanske inte finns i livet särskilt länge till? Den ena på grund av självmord för att han inte känner sig älskad och den andra på grund av syrebrist. Vill du det? Va? Va?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar