Ännu ett bakslag. 2008 har knappt börjat och bakslagen följer varandra som ett led dagisbarn. Vad är problemet? Jag hoppas på glädjande telefonsamtal idag eller senast imorrn och då ska telefonsamtalet leda till något glädjande, annars tänker jag leta upp en spinnrock och sticka fingret på den så att jag får sova i hundra år och förhoppningsvis vaknar jag upp till ett bättre år än detta.
Dock fick jag ett glädjeämne imorse när jag skulle iväg. Cykeln har tinat fram och vägarna är cykelvänliga. Underbart! Men nu gäller det att börja träna benen, för det dröjde inte länge förrän jag började känna av cyklingen.
Nu ska jag få i mig lite lunch och sedan tänkte jag plugga lite. För nu börjar det brinna lite i knutarna och den här gången hade jag tänkt vara färdig när deadline är satt och inte ett år efter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar