Har pluggat i en dryg timme. Men ingenting har blivit skrivet och ingenting har gjort mig smartare. Det som däremot har hänt är att jag känner mig dummare än innan jag slog upp böckerna. Jag hatar MKV, jag hatar Staffan (eller egentligen skolan för att de anställde honom, för om de inte gjort det misstaget hade jag kanske haft en lättare uppgift framför mig), men mest av allt hatar jag nog mig själv. För det första, varför gjorde jag inte hemtentan för två år sedan? Då fanns ju kunskapen där (nåja, mer än den gör idag i alla fall), för det andra, varför kan jag inte vara ett läshuvud och förstå allting på en gång? Och för det tredje, varför är jag jag?
Det är en sån dag idag. Igen. Jag väntar fortfarande på telefonsamtalet (ring för i helvete, ring!) som ska göra den här veckan bättre. Hur var det nu, den som väntar på något gott.... Ja, den väntar för länge! Eller?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar