Jag brukar inte tänka att jag ångrar någonting, för det som är i det förflutna går inte att göra någonting åt och då är det bara onödigt att spilla energi på att ångra någonting. För valen jag gjort har ju format den jag är idag och varför ska man då ångra något?
Men om jag ändå skulle få göra någonting annorlunda, så skulle jag nog tagit skolan på mer allvar. Jag skulle inte ha skolkat lika mycket som jag gjorde, jag skulle inte ha skitit i vissa saker som jag idag skulle ha uppskattat. Jag försöker säga till de som fortfarande går i skolan och är trötta och tycker det är pest och pina, att de ska försöka att kämpa och ta det på allvar, för en dag kommer de titta tillbaka och tänka; "tänk om jag hade gjort det där på det sättet"... Men som jag skrev inledningsvis tycker jag det är onödigt att tänka så, för det är ju gjort och det går inte att få ogjort. Så enkelt är det!
Så jag ångrar ingenting... Okej, jag ångrar att jag sparkade in lilltån i dörrkarmen i fjol, för den smärtan som följde var fruktansvärd. Men jag har ju inte fått några men av det, så det är ju bara att leva vidare och tänka på det varje gång jag går på toa, jag kan ju säga att jag är försiktig varje gång, haha.
Imorgon: Den här månaden!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar