Vaknade återigen kring åtta. Trots att jag kämpade med att hålla mig vaken till ettiden för att kanske få sova lite längre imorse. Men icket. Plogbilen och grannen väckte mig. Så kan det vara. Tänkte idag göra någonting helt annat än tidigare dagar, nämligen göra någonting alls. Först ska jag diska. Sedan ska jag duscha Tara, baka bröd, dammsuga och sedan får vi se vad klockan är och vad som finns att göra. Ska i alla fall försöka vara sysselsatt så mycket som möjligt idag för att känna att den här veckan inte har sugit helt och hållet. Sedan kommer ju älskade hem senare och då ska vi kramas. Det blir trevligt.
Sist vill jag bara skänka en tanke till en speciell person från förr. Eller snarare hans familj och anhöriga som inte längre får ha honom vid sin sida varje dag. Jag fick äran att lära känna honom under mina år som student. Varje gång man kom till Kåren fanns han där med sitt leende och goda humör. Varje dag lika glad och uppåt. Han ställde alltid upp och kommer alltid finnas i våra hjärtan. Världen har förlorat en fantastisk man och blivit en solstråle kortare. Men jag vet att han fortsätter sprida sitt goda humör och sitt leende var han än befinner sig nu. Det var en ära att få lära känna dig och du kommer alltid bli ihågkommen för ditt varma leende och goda humör. Sov gott, Roland, du kommer vara saknad länge...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar