I'm gonna run, run like the wind.

Jag har inte vågat säga någonting ifall jag skulle jinxa allting. Men nu är dagen här så nu kan jag skriva det. Hostan har hållit sig relativt borta i några dagar nu och min doktor har sagt att om jag är relativt hostfri i några dagar får jag träna igen. Det kunde ju inte ha tajmat bättre för det är ju torsdag idag.

Fy fan så jävla härligt det ska bli. Jag har riktigt längtat efter att få springa massor, svettas om en gris och det är nästan så att jag har längtat efter lite smärta i musklerna, haha. Nu hoppas jag ju självklart att träningsvärk och andra smärtor håller sig borta, men jag har ändå längtat så mycket efter en dryg månads stillasittande. Så nu ska Tara får pinka sedan sätter jag mig på cykeln mot tennishallen. Åh, vilken bra dag!