from one day to another.

En sån skillnad från dag till dag. Läste innan sängdags och hade svårt att lägga ner boken så det blev sent. Vaknade strax efter nio av mensvärk och älskades snarkningar. Typiskt. Men lite mitt eget fel är det ju eftersom jag läste så länge. Men, men sånt är livet. Det är bara att klä på sig lite kläder, ta Tara ut på en morgonpromenad, göra frukost och sen se Våra bästa år. Så är det.