same procedure as always.

Åh, jag vet inte vad jag ska säga, men filmen var lika underbar som jag mindes. Någon liten tår kom även fram i slutet, precis som alltid. Nu ska jag krypa ner under täcket så att jag orkar spela innebandy imorrn, om nu inte ryggen går av under natten, det känns nämligen som att det inte är så långt borta.

Om jag önskar tillräckligt hårt, tror ni han ligger i min säng när jag nu ska sova?
Det hade varit hur trevligt som helst...