Tänk att det redan har gått tre år. Det är helt sjukt hur snabbt tiden går. Idag går tankarna till alla de som för tre år sedan, idag, förlorade en son, bror, pappa och vän. Jag kan fortfarande inte förstå hur det kunde bli som det blev, men jag vet att han alltid vakar över sin familj. Varje steg, varje andetag och varje beslut är han med dem. Även om han har lämnat dem fysiskt, lämnar han dem aldrig psykiskt. Jag hoppas du har det bra i himlen, Robert!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar