Igår bestämde jag och Elin att hon skulle komma hit klockan tio idag. Vi har inte setts sedan PDOL-lördagen och hur längesen är inte det? I alla fall, hon skulle komma hit och äta scones med mig. Hon skulle ringa och väcka mig kring halv tio.
Behövde dock ingen väckning eftersom älskades snarkningar tog hand om det. Efter att ha blivit arg och irriterad till en början insåg jag att klockan var nio och väldigt onödigt att somna om. Så jag ställde mig för att diska och har precis satt in scones i ugnen.
Elin ringde aldrig så jag fick ringa henne. Vilken tur att älskades snarkningar gjorde det hon glömde bort, eftersom jag troligtvis hade sovit fortfarande och då kanske missat dagens Våra bästa år och hur hemskt vore inte det? Haha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar