inte mig själv.

Solen skiner och det är 42.3 grader på altanen. Ni kanske tror att jag steker i solen. Och visst, hade livet varit som förut hade jag absolut gjort det. Men som livet är nu gör jag inte det.

Jag ligger i soffan med AC:n på full sprutt, ett glas med mycket is i och handboll på teven. Jag håller på att flyta bort och även om jag gärna vill ut i solen och bättra på brännan orkar jag inte. Minsta lilla rörelse känns som att jag sprungit maraton och jag svettas som en gris.

Nästa gång ska jag inte vara höggravid i Juli. Jag klarar fan inte av det. Måtte det vara över snart.

Published with Blogger-droid v2.0.6

minns en tid med mycket sömn.

Den jobbigaste natten hittills. Ont lite här och var. Kissnödig typ hela tiden. Bökigt i magen. Men så här är livet. Bara att acceptera.

Dagar kvar:
Älskade - 5 (nu vet jag att han kommer hem på söndag)

vilar upp mig.

Det står stilla på bloggen. Jag vet. Men mitt liv är inte så kul just nu. Dagarna ser likadana ut nästan. Sova, äta, vila, kissa, vila, äta, kissa, vila, sova osv... Inte så roligt alltså. Men kanske händer det någonting snart. Men nu ska jag återgå till soffan. Nej, först ska jag på toa. Det var säkert en hel halvtimme sen jag var där senast. Suck.

Dagar kvar:
Älskade - 6 (tror jag, jag är lite osäker vilken dag han egentligen kommer hem)

on today's menu.

Denna slank ner i magen tidigare idag. Den var så ljuvligt god. Precis som vanligt.

Published with Blogger-droid v2.0.6

regnet är en riktig partypooper.

Det var nog lika bra att renoveringen fortsätter idag. Hade inte varit kul med en stadstur just nu.

Published with Blogger-droid v2.0.6

börjar se ljuset.

Dag tre i renoveringsdjungeln är kommen. Idag ska det sista piffet (i underarbetet vill säga) göras. Men när det är gjort är det bara tapetsering och listning kvar och de sakerna räknas till de "lättare" sakerna.

Dagen började i alla fall med att vi lämnade in bilen på service på grund av dåliga dämpare. Förhoppningsvis behöver jag hädanefter inte vara rädd att förlösa under en tur till stan. Helt galet.

Vädret var strålande på morgonen så vi bestämde att vi skulle ta en stadstur senare och bara strosa. Men svärfar dök upp under frukosten (trots att han inte skulle komma idag eftersom älskade kunde göra resten själv) så vi får väl se hur det blir med den stadsturen.

Dock kanske den får stryka på foten hursomhelst för det där "strålande vädret" som var hos oss för bara en stund sedan är utbytt mot ett lite mindre strålande. Typiskt.

sista skruvarna ska nu sättas.

Dag två i renoveringsdjungeln är här. Tio timmars arbete igår ska bli några fler idag. För alla de andra vill säga. Igår har jag så jävla ont i ljumskarna (kunde knappt gå) och sammandragningarna avlöste varandra så jag låg mest i soffan och tittade när alla andra arbetade.

Idag har jag också ont i ljumskarna, dock inte jätteont. Men då har jag varit vaken i en timme. Tänkte göra lite ärenden idag istället för att bara ligga och titta på. Får så dåligt samvete samtidigt som jag vet att de inte tycker att jag är lat eftersom jag ser ut som jag gör. Men ändå.

Fan, det känns inte som någon bra dag idag. Blä! Men det blir fint i huset i alla fall...

veckans kvot är redan slut.

Har faktiskt sovit rätt bra de senaste nätterna. Men idag var det tydligen slut med det. Suck.

Published with Blogger-droid v2.0.6

för jag visste ju alldeles tydligt och klart att det var bilden av mig som jag sett.

Idag är vi vakna tidigt. Kanske inte världens nyhet med tanke på hur jag sover nuförtiden. Men idag vaknade jag inte av kissblåsan eller Mini, utan idag var det svärfar och Zelma. Renovering är på gång och svärfar är en early bird så det är bara att kliva upp och ta itu med dagen.

Men eftersom jag har semester gör det ingenting. Det är bara skönt att det äntligen händer någonting här hemma. De två sista rummen ska nu få sig en extreme makeover. Så snart får jag inreda ordentligt och slipper ligga och vara stressad att vi kanske inte hinner klart innan vi blir tre. Men jag kan ju säga som så att när knackningen på dörren kom imorse (klockan åtta) sov jag som en liten gris. Men så är det alltid. Typiskt.

Morgonens låt: Timbuktu - Flickan och kråkan

alltid ska det vara något.

Sovit från halv ett till strax före tio. Jubel och lycka. Om det inte vore så att jag sovit riktigt dåligt. Vaknat en gång i timmen och haft väldigt ont i magen. Jävla skit. Men jag är ändå nöjd att jag varje gång jag vaknat lyckats somna om i sängen och därmed sluppit flytta till soffan.

En annan sak jag är glad över är att jag har sovit utan öronproppar. Trots att älskade sovit bredvid. Tror det är första gången på väldigt länge det har gått att göra det. Han har inte snarkat så jättemycket. Bara någon enstaka gång har jag varit tvungen att knuffa till honom. Det är ju alltid något.

min första semesterdag.

Ni som har följt den här bloggen ett tag (åtminstone sedan ifjol) vet ju att 2011 innehöll en hel massa "nya" saker. Saker som har gjort att vuxenkontot vuxit och saker som jag aldrig förut varit med om. Bland annat, fast jobb, utlandsresa och det bästa av allt; Mini producerades.

2012 har ju också innehållit en hel del "nya" saker. Husköpet är väl det stora där. Idag kan jag skriva ännu en sak på den listan. Idag har jag nämligen min allra första semesterdag. Någonsin. Jag har ju alltid jobbat varje sommar sedan jag var sexton. Men i år hade jag sparat ihop till tjugo dagars semester och idag tar jag alltså ut min första. Känns grymt skönt och än så länge känns det inte så konstigt att inte jobba. Men jag lovar att återkomma om några dagar.

Nu ska jag gå och göra i ordning dagens middag. Som ska förtäras på altanen i det alldeles fantastiska vädret. Älskade är hemma, Mini mår ypperligt och vädret är gudomligt. Kan inte be om något mer.

on today's menu.

Lyxar till det lite. Bara för att jag är värd det.

Published with Blogger-droid v2.0.6

note to self.

Okej. Om du ser att det är över tjugo grader ute, ingen blåst och tunna moln klä inte på dig jeans och en lite för varm t-shirt. Man gör alla misstag. Men till nästa gång.

Published with Blogger-droid v2.0.6

that every time you hold me close, my heart skips skips a beat.

Förlåt älskade, men inatt har jag hånglat med en av världens snyggaste människor. Och förlåt igen, men jag tyckte det var helt fantastiskt!

Annars har jag sovit dryga sex timmar i ett svep (somnade strax före tre och vaknade strax före nio) och det var alldeles ljuvligt att vakna upp och inse detta.

Och som om inte dessa två saker är bra nog, så kommer älskade äntligen hem ikväll. Jag skulle kunna hoppa av glädje, men tyvärr går inte det i det tillståndet jag befinner mig i. Men mentalt studsas det, tro mig.

Morgonens låt: Olly Murs feat. Rizzle Kicks - My heart skips a beat

vissa är bara så bra.

Alltså. Min kära svärmor har inte bara varit här och färdigställt tapetseringen i köket (det blev helt sjukt jävla snyggt), hon har även diskat all disk som blivit efter två dagars muffinsbak. Hade planer på att ta tag i det imorrn, men tack vare henne kan jag nu ägna morgondagen åt andra saker. Typ ligga i soffan eller kanske något annat roligt.

Tack svärmor. Du är en pärla!

då var det slut.

Hejdå jobbet. Vi ses när vi ses.

Published with Blogger-droid v2.0.6

en söt rumpa, men ändå.

En tidning klar! Tyvärr är det VLT som är nästa tidning och de vet vi ju är snabba. Eller så inte. Har många sidor kvar att få där, men jag hoppas det är många in-/sidor för då kan det hända att jag redan läst dem i den andra tidningen och då slipper jag ju läsa in dem igen. Men det är rätt jobbigt att sitta i studion när man har en rumpa som putar ut i tid och otid. Inte skönt någonstans.

my last day.

Jag kommer ihåg när jag började räkna ner arbetsdagarna i april. Eller nu ljög jag, jag kommer inte alls ihåg att det var just i april, men jag kommer i alla fall ihåg att jag började räkna ner för länge sedan. Hursomhelst, när nedräkningen började en tisdag i april (jag har gått tillbaka och läst i bloggen för att veta exakt) var det 48 arbetsdagar kvar till min långa ledighet.

Idag är dagen här. Min sista arbetsdag. Hur länge min ledighet kommer vara är osett i dagsläget, men det blir då åtminstone inget mer arbetande detta år. Känns lite konstigt faktiskt. Jag har ju jobbat typ varenda kväll (känns åtminstone så) i fyra år och nu är det slut. Men samtidigt känns det grymt skönt. Nu kan jag gå och lägga mig klockan tio på kvällen om jag vill, haha. Tror dock att jag kommer att bli lite rastlös om några dagar. Men förhoppningsvis finns det så mycket att göra att jobbet försvinner ur tankarna.

Ikväll ska jag bjuda mina underbara kollegor på fika. Jag har bakat muffins i två dagar. Totalt blev det 89 (!) muffins. Kan hända att jag missbedömde lite i räkningen. Men det positiva med det är ju att det nu finns en massa fika i frysen ifall någon skulle titta förbi hemma. Men fikat blir inte förrän klockan nio och just nu är det stiltje på sidfronten (har vi inte hört den förr?) så jag måste hitta något att fördriva tiden med. För jag är ganska sugen på mina muffins. Har faktiskt inte tjuvsmakat någon än. Det ni!

en fredag som ingen annan.

Mitt sista fredagsparty på jobbet är inte så party. Har praktiskt taget suttit i studion sedan klockan sju (kom inte till jobbet förrän kring halv sju för jag orkade inte stressa) med undantag för en tio minuters yoghurtpaus kring nio.

Anledningen till all denna studiotid är inte att jag vill sitta där inne så mycket som möjligt så att känslan aldrig glöms bort, utan det är helt enkelt så att jag är kass idag. Så här mycket har jag aldrig läst fel sedan jag började här för typ fyra år sedan.

Verkar som att hjärnan redan har tagit semester och det är inte bra med tanke på att jag har kvällens pass kvar att avsluta (vilket jag hoppas inte ska dröja alltför länge) och söndagens sista pass att genomföra. Det är så sjukt jobbigt och jag hoppas verkligen att jag har klippt bort alla felsägningar och framförallt alla svordomar (det har blivit en hel del om jag säger så) för annars kan det hända att det kan komma något mail om detta till veckan.

Åh, nu kom de sista sidorna. Lite party ändå. Fast jag har ju inte läst dem än. Det kan ju ta en timme om jag har otur. Men jag hoppas att hjärnan kan vara med mig en liten, liten stund till i alla fall. Det vore väldigt snällt om inte annat.

ring gubbarna med de vita rockarna.

Jag blir galen. Eller jag kommer bli det om jag inte får sova en hel natt snart.

Dagar kvar:
Inläsning - 2
Älskade - 3