wish you were here.

Inatt när jag kom hem från jobbet möttes jag av en tom lägenhet, precis som det har varit nu i över två månader. Men om det var tröttheten eller bara saknaden vet jag inte, men jag började gråta. Massor. Det kändes verkligen piss att återigen bli ensam en hel vecka. Sen att det kändes som en viss dag från i fjol gjorde ju inte saker och ting lättare. Men jag tänkte glada tankar och idag kändes det lite lättare. Men det känns verkligen skit att älskade inte är hemma hos mig på veckorna, men jag har planerat in en massa saker den här veckan så förhoppningsvis går den fort och det blir fredag fortare än kvickt. Så nu ska jag fördriva lite tid med att åka till Bersika och prova lite pilates. Spännande. Mycket spännande.

Älskar dig, baby!