back to square one.

Jag läste ut min bok förra veckan och har inte idats börja på någon ny. Jag kan säga att detta visar sig på min sömn. Har sovit väldigt dåligt ett tag nu och jag tror det är dags att börja läsa igen.

one hour to kill.

Jag har jobbat alldeles för fort, så nu får jag betala för det genom att sitta och vänta i typ en timme. Jag borde verkligen ha lärt mig vid det här laget. Men jag skyller på att hjärnan blev konstig och förvirrad för att jag blev tvungen att stressa till jobbet bara för att det skulle bli hål i isen i Hartwall Arena.

I love sleeping.

Vaknade för en halvtimme sedan. Kommer inte ihåg när jag sov så länge sist. Men skönt var det och välbehövligt. Nu ska jag äta äggsmörgås och dricka te. Söndag, jajamänsan.

it could have been fun.

Blev spontanfest ikväll. Brukar vara dem som är roliga. Dock kan jag inte säga det just nu. Försöker hålla ögonen öppna medan pojkarna spelar NHL. Visste vad jag gav mig in på, men hade inte riktigt räknat med att jag skulle bli så jävla trött.

Published with Blogger-droid v2.0.1

I can always count on my friends.

Jag känner mig på lite bättre humör. Ingenting har åkt i tusen bitar på ett tag och det tar jag som ett gott tecken. Jag skulle vilja tacka några människor för att humöret blivit bättre.

Först vill jag tacka er och framförallt allas våran kära Dr. Sheldon Cooper. Jag behövde skratta och er kan man alltid lita på.

Sedan vill jag tacka er. Att gråta kan också vara skönt ibland. Att verkligen få tömma sig. Tack.

Nästa som jag vill tacka är er. Ni underbara (nåja, några av er i alla fall). Lika mycket som man behöver tömma sig genom att skratta och gråta, behöver man få vråla ut sin ilska (och då inte på materiella saker och sedan kasta de i golvet). Jag är evigt tacksam för att ni hjälpte mig med detta.

Sist vill jag ge ett stort tack till er. Ni har fått mig att glömma tid och rum och sitta på helspänn. Jag fick vara med er i dryga fyrtio minuter och det behövdes verkligen.

Tack vare alla er har jag fått ett litet andrum från mitt dåliga humör och tack vare er fick jag någonting annat att tänka på. Jag är glad att jag har er när såna här dagar kommer. Utan er hade nog USB-minnet fått sällskap i graven av några grejer till. Så ett STORT Tack! Vi ses nästa vecka och då hoppas jag att ni tillfredsställer mig på samma sätt (dock hoppas jag att jag inte är på lika dåligt humör).

don't you dare mess with me today.

Så här går det om man går emot mig. Det är helt klart ditt eget fel. Hade du inte krånglat så jävla mycket hade det kanske slutat på ett helt annat sätt.

fuck off!

Jag tar tillbaka det där. Det är fan allt som går emot mig idag. Helvetes jävla skit! Ska bädda ner mig i soffan och ignorera röran i köket och ligga där tills det är dags för jobbet. 11-11-11 är fan en skitdag!

change can be so good.

Igår hände det lite grejer här hemma. Vi fick lite förnyelse och efter gårdagen känner jag att mer borde hända. Så jag måste fundera på detta nu ett tag och se om jag inte kan förnya någonting mer.

Före:

 

Efter:

if I were a boy.

Är på ett uruselt humör idag. Blir helt galen för minsta lilla grej så jag är glad att jag är ensam hemma. Eller snarare ska älskade vara glad att han inte är hemma. Jag vet varför jag är så här och försöker att lugna ner mig när jag känner ilskan bubbla, men det är fan inte lätt när allt går emot mig. Nja, kanske inte precis allt. Men det mesta.

you made your way to my heart.

På grund av allt som hände imorse glömde jag helt bort att jag faktiskt hade en låt i huvudet. Det kom tillbaka till mig alldeles nu.

Morgonens låt: Anders Fernette - Run

my worst nightmare in reality.

Nu ska jag berätta om vad jag fick vara med om imorse. Men innan jag gör det ska jag berätta om en dröm som brukar komma då och då. Jag vaknar, ser siluetten av en man i dörröppningen (eller alldeles bredvid sängen) och jag skriker högt. Då är det tur att jag har älskade, för han vaknar (konstigt eftersom jag skriker) och brukar alltid ge mig en kram och lugna ner mig. Men det är så jävla äckligt och en av mina största rädslor och jag är glad att det bara är en dröm, även om det känns verkligt just då.

Men att detta verkligen skulle hända på riktigt hade jag inte riktigt räknat med. Men imorse hände det och nu har jag även fått vara med om en av nackdelarna med att sova med öronproppar. Jag vaknade strax efter åtta av att någon stod i dörröppningen och tittade på mig, men innan jag riktigt hade blivit medveten om honom gick han ut och stängde dörren. Jag blev livrädd och började småskrika och till och med gråta en skvätt för det var så verkligt (trodde ju fortfarande att det var en dröm).

Allting gick så fort att jag inte riktigt visste om det var på riktigt eller en dröm. Men samtidigt kändes det mer på riktigt än tidigare gånger. Ett tag trodde jag det var älskade, men om det hade varit han hade han kommit tillbaka när han hörde mig skrika. Ingenting mer hände på ett tag så jag började fundera om det var en dröm ändå. Slumrade till en pyttestund och vaknade till igen av att en man (en annan) stod i dörröppningen och pratade med mig. Men eftersom jag hade öronpropparna hörde jag ingenting.

Skrek allt vad jag orkade och kände hur hjärtat började slå i två tusen minst. Tog ut ena öronproppen och då försöker han lugna mig och säger att de bara är här för att byta ut radiatorerna på elementen. Han lyser med ficklampan mot elementet så att den andra killen kan komma in och skruva fast den.

Själv ligger jag kvar i sängen och försöker vakna till för att verkligen ta in vad som händer. De är klar ganska fort och går ut. Innan de går ut genom ytterdörren hör jag de säga någonting om att knacka nästa gång. Vad de menar med det har jag ingen aning om, men jag kan tänka mig att de har knackat på ytterdörren innan de gick in. Men jag tycker faktiskt att om det finns en ringklocka kan man använda den. För den hade jag hört, men en knackning på en dörr som står utanför sovrummet (som har en stängd dörr) är svår att höra med öronproppar.

Men hursomhelst är nog den här morgonen en av de värsta i hela mitt liv. Har aldrig varit så rädd. Jag började storgråta när de hade gått för chocken var så enorm. Låg och grät och nästan hyperventilerade hur länge som helst. Det tog en dryg timme innan jag hade lugnat ner mig. Hela tiden tänkte jag på om det verkligen hade hänt och varje gång jag stängde ögonen fick jag för mig att någon stod där och tittade på mig. Fy fan!

he didn't like it.

Förra veckan glömde jag tjocktröja. Men då duschade jag på Enrisvägen och då kunde jag låna en tröja av lillsvåger. Idag glömde jag linne. Men jag har i alla fall tjocktröja. Helt otroligt.

Sen kan jag säga att min tå inte ville träna idag. Den tyckte att det var alldeles för trångt i skon och protesterade hejvilt. Hade gärna velat ignorera protesterna men det är svårt eftersom tån är ganska delaktig under träningarna. Typiskt.

life is short but this time it was bigger.

Morgonens låt: Brad Paisley feat. Alison Krauss - Whiskey Lullaby (en sån underbar låt)

it can't go on forever.

Inatt har det varit en massa på gång. Jag har slagits mot He-who-must-not-be-named på Hogwarts. Jag har vridit och vänt mig tusen miljoner gånger. Försökt hålla tån borta från att klämmas eller slås i madrassen. Jag har funderat mycket på hur bloggen ska se ut (och jag har en bra idé i huvudet, så nu är det bara att få det gjort också).

Jag har med andra ord sovit ganska dåligt. Men det går ju inte att sova hur bra som helst hela tiden. Någon gång måste ju även John Blund få göra misstag. Hursomhelst har jag lite att göra idag, så det är väl bara att glömma den dåliga natten och hoppas att JB gör en bättre insats inatt.

På tal om tån så kan jag säga att den känns bättre idag. Behöver inte gå lika knasigt som igår. Smärtan är inte lika intensiv som igår och den har minskat lite i storlek. Framsteg. Kan dock bli svårt att komma i fotbollsskorna, men det är inte förrän imorrn så jag hoppas på fler framsteg.

I wish I knew what the plan is.

Tant Glas vill inte lämna mig. En rejäl smäll på stortån. Den är nu lite större än den andra stortån, väldigt öm och det känns nästan som att den är lite snedare än förut. Kan inte gå ordentligt. Tog typ en kvart att gå från bilen till lägenheten. Fick köra bil med utsidan av foten. Helt galet. Det är tydligen inte meningen att jag ska träna just nu.

it's time for a change.

Ursäkta röran, men bloggen går igenom en makeover just nu. Har inte riktigt bestämt hur allt ska sluta, men det får se ut så här tills jag kommer närmare ett beslut.

Annars gör jag inte så mycket. Har röjt lite här och där och ska väl lägga mig och läsa en stund. Det händer inte så mycket just nu om jag säger så.

sometimes you just get lucky.

Jag brukar aldrig vinna i sten-sax-påse-leken. Men plötsligt händer det och det kunde inte ha inträffat en bättre tidpunkt för nu slapp jag fara och köpa bakismat. Sweet!

why can't every morning be like this one?

Trots att jag vaknade lite tidigare än jag tänkt mig (halv tio ungefär) har jag haft en underbar morgon. En massa mys och kramar och bara tagit det piano. Jag älskar sådana mornar och de får gärna komma oftare. Nu däremot ska vi fara mot mina hemtrakter. Mat, familjemys och en massa skratt väntar. I can't wait!

let me tell you a story.

Tidigare idag skickade jag ett sms till älskade för att påminna honom att gå på systemet (åt sig själv, jag var där igår) idag eftersom morgondagen är en röd dag och därför är det stängt. Tänkte inte så mycket mer på detta faktum tills jag kom till jobbet. Möttes av en öde parkering och ett kolsvart kontor.

Det var många tankar då kan jag säga. "Är det verkligen fredag?" "Går klockan rätt?" (Det sista var väl kanske med mest befängda för alla klockor jag tittat på kan ju inte gå fel på samma gång.) Tillslut slog det mig att det är ju faktiskt röd dag imorrn (så som jag påmint min kära om bara några timmar innan) och på röda dagar kommer det inte ut någon tidning.

Jag vet inte, men är det någon av er läsare som är förvånad över att detta hände? Jag är då i alla fall inte det. Inte älskade heller.

I'm getting older.

Tur att jag inte har några andra planer än att ligga i soffan idag. Min högra ljumske och båda vaderna har nämligen en väääldigt dålig dag. Tror det är dags att köpa nya träningsskor. Foten mår däremot bättre idag. Alltid något.

what's up with this!

Skulle vara duktig och springa till innebandyn och det gick bra till en början. Sen blev jag trött och gick lite för mycket. Men jag hann fram och spelade litegrann. Benen var tunga, men jag gjorde mitt bästa. Tyvärr fick jag avbryta efter typ en halvtimme. Fotleden tyckte inte alls om all den här motionen och nu kan jag varken gå eller röra på foten. Tack för den liksom!

we're back out there.

Efter en och en halv månad är vi äntligen igång igen. Så jävla underbart. Men det var jobbigt vill jag lova, benen kändes som bly. Men det brukar ju vara så i början. Dock hoppas jag att huvudet följer med nästa gång, för idag tror jag det blev kvar på jobbet.

note to self (again).

Om du ligger i soffan och är väääldigt mätt efter en fantastisk paltmiddag (som du har gjort själv såklart) och magen känns som en ballong och du vet av erfarenhet att du får ont i magen av att äta godis, ät då inte godis. Förstått?

note to self.

Skär inte fläsk när du är hungrig. Det kan sluta i blodvite. Det behöver inte göra det. Men ibland är olyckan framme.

to whom it may concern.

Har fått klagomål eller åtminstone ett förslag om att jag ska blogga med mer bilder. Och sedan har det även kommit önskemål om bilder från i lördags. Så här kommer en liten bildbomb för er som klagar/önskar. Varsågoda!

the nerd has spoken.

Gillar ni roliga serier tycker jag ni ska kolla in den här. Den är helt jävla sjukt rolig!

(Sen att det finns ögongodis gör ju inte saken sämre.)

all over again.

Jag vet inte men det känns som att måndagarna börjar se rätt lika ut. Det är lite skrämmande.

it can't be better than this.

Har precis sett Så mycket bättre från igår och förra året var det så fantastiskt och i år måste jag säga att tv4 inte gör mig besviken. Så underbart. Och Tomas Ledin är en av Sveriges bästa artister (enligt mig) och han har gjort så mycket bra låtar och det var sååå bra. Tack Tv4 för att ni har gjort detta program!

daddy calls him boy, his friends call him crazy.

Har inte pratat än men det känns som att rösten kan vara lite hes idag. Huvudet är dock inte så ömt som jag trodde det skulle vara. Men jag vet ändå att det är söndag för jag har sovit väldigt länge och känner att jag har lite ont i fötterna.

Morgonens låt: Jana Kramer - Whiskey

I love days like these.

Hemkommen från en mysig stund på stan med älskade. Lunch och sista småfix inför kvällen. Nu ska jag koka mig en kopp kaffe (inte riktigt kaffe så klart) och lägga mig i soffan och fortsätta äventyret med Harry och hans vänner.

you don't know a thing about me.

Idag kom den. Som jag har längtat och som det var underbart. Sovmorgon, du har varit saknad och du är sååå välkommen!

Morgonens låt: Kelly Clarkson - Mr Know it all

I wasn't there.

Har varit en dålig dag på jobbet ikväll. Fick läsa om två saker, en gång var mitt fel och den andra gången var det datorns. Inte kul. Har varit allmänt off, men jag antar att någon gång måste det ju få vara så med tanke på att jag jobbar typ jämnt. Nåväl, jag är hemma och ska se lite serier innan sängen. Behöver varva ner lite.

great start.

Morgonen blev lite annorlunda än vad som var tänkt. Men ibland blir det så, dock hade jag ju inte behövt vara så panikslagen som jag var när jag flög upp ur sängen. Helt galen. Tur att älskade är lugnet själv. Nu ska jag äta lite frukost och se vad som händer i Salem.

pain is what today is.

Inte min dag idag. Innebandymässigt i alla fall. Vilsen, trött och allmänt virrig. Men, men... Fick ett blåmärke tror jag och tyvärr fick jag bollen på fingrarna så de är lite småömma, men det går över. Nu ska jag äta lunch.

I fall in love all over again.

Det var ett tag sedan, men i morse hade jag faktiskt någonting annat i huvudet än en massa tankar. Skönt och framförallt skönt att det var mina absoluta favoritpojkar.

Morgonens låt: Backstreet Boys feat. Pitbull - Helpless (tyvärr finns det ingen video till denna låt)

I can't tell time.

Kollade precis på klockan och insåg att jag lugnt kunde sätta mig och läsa min bok en stund innan jag avslutar dagens arbete. Men så inser jag att klockan bara är strax efter elva och inte tolv som jag trodde. Suck. Det betyder alltså att jag har stressat alldeles i onödan (att stressa med VF är visserligen alltid i onödan) så nu har jag en hel timme att slå ihjäl. Det brukar ju dock inte vara några problem (och speciellt inte nu när Harry och hans vänner planerar att starta en egen armé) men jag var så inställd på att snart få åka hem. Typiskt.

Ps. Berättar om mitt andra jobb imorrn, orkar inte nu.

time to meet the parents.

Är inne på jobbet två timmar tidigare än vad jag ska vara (gör VF) för ikväll väntas föräldramöte i Öjebyn. Det ni. Det har att göra med mitt nya yrke (jag har nämligen två) och jag har ännu inte berättat om det så det kanske kommer senare. Om jag inte glömmer bort det som vanligt.

pictures of the day.

Härmed ger jag er lite bilder från dagen:

I paketet fanns dessa fina saker.

En kofta, en top (om ni inte ser det) och fina lådor/pallar till hallen.

Nu kan tant äntligen sitta ner och ta på sig skorna.

Äntligen, äntligen, äntligen är sängborden upphängda och visst blev det fint?

I was wrong, I admit it.

Jag skulle vilja be om ursäkt till bruksanvisningen för att jag anklagade den att vara fel. Tydligen var det mitt fel. Inte bra. Men det är gjort nu. Okej, jag ska erkänna att det inte är helt klart, har bara gjort förarbetet. Själva finalen (hänga upp hyllorna på väggen) lämnar jag till älskade. Även om det hittills har gått bra vågar jag inte riskera att jag förstör allting med att hänga snett (trots att jag använder vattenpass).

is it christmas already?

Published with Blogger-droid v1.7.4

so far so good.

Älskar att den tidiga lördagsmorgonen bara var en engångsföreteelse. Sova är fan det bästa.

must slow down.

Jag håller nästan på att svettas ihjäl. Jag hoppas att det bara beror på att det är varmt i studion/redaktionen och att det inte beror på att jag håller på att bli sjuk. Det sistnämnda kan dock vara en möjlighet för jag känner mig lite sliten både i knoppen och kroppen. Men det är nog den alldeles för långa arbetsdagen. Men snart är den slut. Måste bara vänta en stund på att klockan ska bli lite mer så att man inte får skit för att man råkar vara lite för snabb.

feels like I'm living here.

Har varit på jobbet sedan klockan tolv idag. Var bara hemma och åt kring halv fem. Även om jag tycker om mitt jobb känns det lite väl mycket att vara här dryga tolv timmar. Rösten tycker då verkligen inte att det är roligt. Tur jag är ledig imorrn.

every sundaynight is this.

Efter två lediga dagar (med mycket mysande och gotta) är jag tillbaka på jobbet. Känns väl sådär, men samtidigt tycker jag bra om mitt jobb, så det är bara svammel att jag inte vill vara här. Dock hade det varit lite roligare om det varit en annan tidning än FK, men jag får trösta mig med att det är en engångsföreteelse. Hoppas jag i alla fall.

change of scenery.

Dagen har väl inte börjat så särskilt bra om jag säger så. Förutom den tidiga morgonen (lyckades dock somna om en timme på soffan) fick jag även migrän.

Har inte haft migrän på säkert tio år så jag förstår inte varför den kom just idag. Men jag trotsade den sprängande huvudvärken och tog med mig nybilen till mamma och lovely lillebror.

Så nu sitter jag här med brodern (mamma är på IKEA) och ser fotboll. Huvudvärken spränger inte längre, men jag känner av den lite. Ikväll blir det mys med god mat och en massa teve. Underbart!

Published with Blogger-droid v1.7.4

I really hope this is a dream.

Har sovit alldeles underbart den senaste tiden. Men så kommer då idag. Lördag. Sovmorgonens dag (inget Våra bästa år) och vad händer då? Jo, då vaknar jag 06:45. Drömde någonting om någon frisparksvariant (yrkesskadad redan) och sedan slogs ögonen upp och en tanke formades i mitt huvudet (som inte ens har med fotboll att göra) och då insåg jag att det skulle bli svårt att somna om.

Har ändå gett det ett ärligt försök, men den första tanken frodades för varje minut och nya tankar föddes under tiden och till slut kom en tanke som jag bara var tvungen att skriva ner för att inte glömma och då är det bara att inse att någon sovmorgon blir det inte.

I don't care about anything.

Nu har jag tagit helg. Tyvärr blev inte inläsningen klar så jag får fortsätta på måndag, men just nu skiter jag i det för jag är fan ledig. En fredag. Känns konstigt.

it seems that it's just talk, talk, talk.

Jag tjatar hela tiden om att jag aldrig är ledig och att jag bara har en ledig fredag på sex veckor och denna fredag infaller idag. Jubel och applåder borde det vara, men jag är alldeles för snäll, så nu är jag inte ledig längre.

Visserligen är det en extratidningen så det innebär dagsarbete. But still, det är ändå jobb och gårdagen blev en extradag eftersom jag egentligen skulle ha varit ledig. Måste sluta vara så jävla snäll.

Published with Blogger-droid v1.7.4

felt good to be back.

Tyvärr fick jag inte ståta med mitt namn i målprotokollet idag, men jag gjorde någon assist och det får jag väl vara nöjd med, med tanke på att det var ett tag sedan. Just det ja, jag fick två blåmärken också. Ifall ni undrade.

a clear path.

Torsdag och nu när det inte är någon förkylning, utlandsresa (tyvärr) eller något annat som står i vägen är det dags. Det är på tiden kan jag tycka. Ska bli spännande att se hur mycket jag har tappat sedan sist.

leaving while I can.

Älskade är ledig idag, vilket innebär att jag kan fara iväg och göra lite ärenden. Tjoho!

I wonder if trees can read.

Det står ett träd alldeles utanför fönstret här på jobbet, jag är dock lite småskraj att det inte står kvar särskilt länge för det blåser rätt ordentligt. Jag hoppas bara att jag har hunnit härifrån ifall det nu skulle få för sig att vilja komma in och gömma sig från blåsten och samtidigt värma sig.

I won't lose again.

Svärmor vann tidigare med en poäng. Inte okej. Så jag började nästa omgång med att lägga "fjantar" och fick sjuttio poäng för det. Tack för det!

that's the way I like it.

 Mina husgudar kommer äntligen till Sverige. Någon som vill hänga med till Malmö i Maj?

anniversary.

Sex år är en lång tid och längre ska det bli.

Kärlek! ♥

sunday is here.

Huvudvärk, kramp i vaden och hes röst. Helt klart söndag idag.

for a good cause.

Köper alltid ett armband varje år denna månad. Årets val föll på detta:

Published with Blogger-droid v1.7.4

mister sandman, can you please bug someone else?

Inatt sov jag för första gången på mycket länge hela natten utan avbrott, men ändå är jag trött så in i satan. Det svider nästan i ögonen. Inte kul. Men snart ska jag in i studion och där brukar jag piggna till. Får hoppas att samma effekt infinner sig idag också.

I would'nt kick them out of bed.

Började självklart med de två absolut favoriterna och jag kan ju säga att jag är glad att jag har ett avsnitt till av båda serierna för det är så jävla sjukt spännande. Men jag har inte tid för några fler bikers eller vampyrer för nu väntas tjejhäng på stan. Tjoho!

where shall I begin?

You've been there you understand.

Jag kan se att det har varit vitt på marken under natten. Det tycker jag är lite väl att ta i och sedan var det ett minustecken på termometern när jag kom hem från jobbet. Inte okej. Nu är det inget minus, men alldeles för få siffror. Jag gillar det inte alls.

Morgonens låt: Rascal Flatts - Bless the broken road

apparating into the wizardworld.

Jag vet inte riktigt om datorn jag sitter vid har skämtat lite för grovt om hörlurarnas mamma eller om hörlurarna har legat med datorns fru, men de kan inte arbeta ihop och detta gör att webb-tevetittande är uteslutet och eftersom jag inte kan läsa klart tidningen riktigt än måste jag fördriva tiden på något sätt.

Då är det tur att jag har bra biljetter till quidditch-matchen mellan Irland och Bulgarien i Quidditch World Cup. Jag vet ju också att det kommer hända spännande saker efter matchen, så tiden kommer nog att flyga iväg. På en Firebolt eller Two Thousand and One är irrelevant, så länge den flyger fort.

I wish was somewhere else.

Tillbaka till verkligheten på en gång. Och med verkligheten menar jag självklart jobbet. VF som vanligt. Det känns att jag varit borta ett tag, men det går ändå över förväntan. Dock strular det med skrivaren, men problem är till för att lösas och Valle har hittat en tillfällig lösning. Inte så optimal, men den fungerar och det är ju huvudsaken.

say hello to our new family member.

Det här är våran nya familjemedlem. Han är rätt fin och jag hoppas vi får det trevligt tillsammans.

Published with Blogger-droid v1.7.4

always look on the bright side of life.

Känns väl inte sådär överdrivet kul att vakna till drygt fyra plusgrader. Men det är ju sol i alla fall.

I don't see what the fuzz is all about.

Klev in på Statoil tidigare i min onepiece. Jag vet inte om det var det eller om det var det faktum att jag drog fram min Louis Vitton-plånbok ur fickan, som fick de att kolla lite konstigt och le litegrann. Hursomhelst fick jag mitt godis. Nu ska jag lägga mig i sängen (som jag ändå har saknat lite, lite, lite) och läsa lite om mina absoluta favorit wizards.

özlenen.

Har varit hemma i drygt fyra timmar. Men vi har ätit middag i Bersika och sedan hade jag lite blogginlägg att läsa igenom. Helt galet. Hursomhelst saknar jag Turkiet så in i tusan. Ville verkligen inte åka hem. Men jag är glad att jag fick en vecka i alla fall. Kommer nog ta någon dag innan jag accepterat att det inte längre går att gå ut på kvällarna i bara shorts och linne och ändå svettas.Usch!

Nåväl, jag har en fråga till er läsare (om det finns några vill säga?!), hur vill ni att jag ska berätta om resan? En dag i taget (en dag/inlägg), en sammanfattning eller allt på en gång? Ni får bestämma helt enkelt. Om ingen ger något förslag får ni ingenting veta. Så enkelt är det.

Ps. Angående rubriken; jag gillar det turkiska språket, haha!

message from far away.

Har hittat Wi-Fi. Tänkte bara säga att vi har det fantastiskt. Mer får ni veta en annan gång. Jag älskar att vara här och kommer nog sakna det massor när det är hemgång. Men vi har två dagar kvar så ska inte tänka på det nu. Hoppas ni har det bra också. Puss och kram från Turkiet.

Published with Blogger-droid v1.7.4

hoşçakal okuyucu! (hejdå läsare!)

Nu kommer snart svärfar och då går färden mot Kallax. Vet inte om jag kommer kunna uppdatera bloggen någonting under veckan, men annars får ni hålla ut helt enkelt. Kan ju vara rätt så skönt att slippa bloggen ett tag, både för mig och för er. So long!

Ps. Angående rubriken har jag ingen aning om det är rätt, men direkt översatt blir det i alla fall sådär.

this is the first day of the rest of my life.

Om nästan snart exakt fem timmar lyfter planet mot Turkiet. Ännu en milstolpe i mitt liv. Jag har skrivit förut att 2011 har innehållit många bra saker och jag fortsätter med det. 2011 är året då det mesta händer. Inte bara tränarutbildning, fast jobb och framtida tränaryrket (har inte berättat om det och jag ber om ursäkt för det, men jag lovar att berätta allt om det när jag kommer tillbaka) utan nu ska jag för första gången i mitt tjugosjuåriga liv ut och resa.

Det är helt sjukt att jag äntligen ska få åka utomlands. Uppleva det som alla andra som varit någonstans pratar om. Jag ska få uppleva ett annat språk (visserligen pratas det olika språk här också, men ni förstår vad jag menar), en annan kultur, mat som inte smakar som hemma (eller vad vet jag egentligen?) och en sol som inte alls är densamma som hemma. Jag kan inte riktigt förstå att detta verkligen händer. Kommer nog inte riktigt förstå det förrän vi kommer fram. Om ens då. Allt kommer nog bara kännas som en dröm.

Och det finns ingen annan än världens bästa människa (okej, näst bästa, alla vet ju att jag är bäst) som jag skulle vilja uppleva detta med. Han är mitt allt och jag ser fram emot en hel vecka med en massa sol, värme och framförallt kärlek. Vilket år detta har varit och det är ju inte slut än på ett tag, så det kan ju hända en hel del mer och jag ser fram emot allt som väntar. Men allra först ser jag fram emot min allra första utlandsresa någonsin. Jag tror det börjar kännas nu. Men jag vet inte.

it's getting closer and closer.

Älskade är på väg hem med mat. Vi har inte så mycket mat hemma (förståeligt) så han fick fara på en matrunda. Det är bra för jag är hungrig som satan. Eller så är det något annat som känns i magen. Undra vad det kan vara...

Tid kvar tills flyget går:
5 timmar och 26 minuter

I'll be lounging on the couch just chilling in my Snuggie.

Oväntat att jag vaknar redan nu. Eller så inte. Men å andra sidan får jag ju nu tid för att slappa en stund, precis som morgonens låt säger.

Morgonens låt: Bruno Mars - The lazy song

Tid kvar tills flyget lyfter:
7 timmar och 50 minuter

maybe this is how it is.

Jobbet har gått bra och jag har varit duktig även idag. Nu ska jag krypa ner bredvid älskade för en sista natt hemma på en vecka. Det börjar kännas lite, lite nu.

you just have to wait.

Hade tänkt ge er en bild på våran nya familjemedlem, men tydligen står den hos "doktorn" och det kändes inte lika roligt att fota reserven. Så ni får vänta med att se nytillskottet. En vecka typ får ni vänta. Bara så att ni vet.

back and forth, back and forth.

Gratis lokalbuss denna vecka här i vackra Piteå (idag är det speciellt vackert ute) och jag utnyttjar det som aldrig förr. Har varit inne och solat en sväng (måste ju grunda lite) och nu är jag bara hemma och byter om och vänder i dörren i princip. Ska möta upp Elin för lite häng. Ett snabbt häng, men en snabbis är bättre än ingenting.

I know you're somewhere out there.

Sex månader har vi nu fått leva utan dig vid våran sida. Saknar dig hela tiden, vissa dagar mer än andra. Men jag vet att du har det bättre där du är och att du slipper ha ont. Men den tanken kan inte ta bort all saknad. Du finns för alltid i mitt hjärta, älskade gullegrynet! ♥

I'm rather alone.

Trött som attan idag, men när jag är så jävla envis med att kliva upp och se Våra bästa år får jag nästan skylla mig själv, haha. Har sovit oroligt på morgonkvisten för att regnet återigen försökte bryta sig in genom fönstret. Jag förstår inte vad regnet skulle kunna ha för business inomhus.

Dagar kvar:
"Kalkonlandet" - 1

I'm the opposite of the Jamaican king.

Har dragit ner på spurtjobbandet och är tillbaka i webb-teveträsket. Känns rätt okej, men ändå lite ovant med tanke på att jag varit snabbare än någonsin den senaste tiden. Men nya regler och nya utmaningar kräver mindre tid i studion och mer tid i redaktionen (i alla fall för mig). Det är bara att acceptera och göra det bästa av situationen. Något positivt med detta (i alla fall just idag) är att halsen känns bättre. Men det kanske inte är så konstigt eftersom jag sitter tyst och dricker vatten.

without my voice I'm screwed.

Känns som att det kan bli en spännande arbetskväll. Rösten är inte riktigt som den brukar vara och den försvinner mitt i en mening. Som sagt, kan bli en spännande arbetskväll.

saying goodbye to an old friend.

(Här kommer förklaringen till vårat lilla Luleåäventyr för någon vecka sedan.)

Det här är ett brev till någonting som funnits i vårat liv i nästan fyra år. Han (för jag tror det är en han) har funnits där när vi behövt honom. Han har hjälpt oss att ta oss framåt. Han var min första efter att jag tagit några fler vuxenpoäng. Han har färdats många mil för att ge oss det vi vill ha. Han har tillfredsställt våra behov på ett mycket bra sätt.

Den silvriga faran

Vi har gått igenom mycket tillsammans. Många läskiga resor med snöstorm, regn, blåst och dimma. Vi har tillsammans klarat oss från att fullständigt demoleras av skogens konung. Vi har tillsammans färdats både norröver och söderöver.

Men nu är det dags att ta adjö. Det är med lite vemod jag nu tar farväl, men det är dags att gå vidare i livet. Både för oss och för dig. Jag hoppas att du får ett fortsatt bra liv och hamnar hos någon som tar väl hand om dig och som ser till att du har allt du behöver, olja, bensin, luft i däcken, hela delar osv. Jag kommer aldrig glömma dig och jag hoppas du inte glömmer oss. Tack för all denna tid vi fått tillsammans med dig, du har varit en klippa i alla lägen!

I'm gonna run right to, to the edge with you.

Eftersom jag  var duktig och var kvar så länge som möjligt blev det lite småsent igår, somnade strax innan tre och klockan ringde ju som vanligt tio. Har dock sovit hela natten (förutom två sekunder typ när älskade klev upp) och det är jag glad för, men ögonen är trötta. Dock tror jag att förkylningen har en liten del med i det. Känns som att det blir värre för varje dag och det känns inte alls okej, inte ens lite.

Morgonens låt: Lady Gaga - Edge of glory

Dagar kvar:
"Kalkonlandet" - 2

don't say a word.

Nu kan de inte säga någonting om att jag går hem tidigt eller någonting sådant för jag är fortfarande kvar här. Visserligen har jag spenderat drygt två timmar med att se teve och webb-teve. Men vad gör man inte för att det ska se "snyggt ut". Men snart får jag i alla fall fara hem och jag tror att jag ska försöka hålla käften tills jag ska till jobbet igen imorrn (hur nu det ska gå) för halsen är inte okej, men då är det ju söndag och dagen efter krogen också.

sit down and relax.

Det går inte så bra att jobba idag. Har nog aldrig läst så här mycket fel under min taltidningsredaktörskarriär. Helt galet. Men förutom inläsningen går det dock rätt bra. Har fått alla sidorna och har bara sporten kvar att läsa, men tyvärr kan jag inte bara läsa in den och åka hem. Så jag måste fördriva tiden på något sätt, jag tänkte att jag börjar med att se fredagens Doobidoo. För se vad jag gör efter det.

happy birthday baby!

Borta var bra, men hemma är ändå bäst. Nu snart drar vi till Bersika för födelsedagsmiddag. Min älskade underbara sambo fyller nämligen större idag. Tyvärr kan jag inte sitta ner och njuta särskilt mycket för klockan sex blir det uppföljning på förra söndagens trevliga samtal och sedan väntar Moranyheter. Slappa får jag göra till veckan.

(Bilden är från fjolårets PDOL och det var den enda som fanns på

honom på den här datorn (älskades bärbara), men är rätt söt...)

Dagar kvar:
"Kalkonlandet" - 3

on today's menu

Grillbuffé på Droskan, Umeå.

Published with Blogger-droid v1.7.4

I hope it's enough.

Tog ett tag att somna och när jag väl gjorde det hann jag få tjugo minuters skönhetssömn innan korridoren fylldes av en miljon grabbar i tjugo årsåldern. Det lät i alla fall som att de var så många, helt galet.

Nu får jag hoppas att de där tjugo minuterna räcker för att hålla sig på en bra nivå annars blir det tråkigt. Jaja, ingen idé att fundera på det nu, bara acceptera och göra det bästa av situationen. Ska börja göra mig klar alldeles snart. Måste bara mysa under det underbara täcket en stund till.

Published with Blogger-droid v1.7.4

it's time for a nap.

Vi anlände kring halv elva. Så nu har vi gjort stan, ätit på Max och nu har vi fått checka in. Ska nu äntligen krypa ner i sängen och tar den efterlängtade (och väldigt välbehövliga) powernapen. Som jag har längtat.

Published with Blogger-droid v1.7.4

just so you know.

Tror jag har varit lite småskraj att försova mig för jag har vaknat en miljard gånger sedan jag somnade strax innan två. Så det har väl blivit en sisådär fyra timmar inatt. Med tanke på vad kvällen har att bjuda på är det nog bäst med en lååång powernap senare. Den som säger att det är en omöjlighet kommer få ångra det. Det är allt jag säger.

goodnight and sleep tight.

En bra jobbkväll. Har blivit några såna på sistone?! Skönt. Hursomhelst kryper jag ner under täcket nu och hoppas få några timmars sömn i alla fall. Alarmet är ställt på 07:10 (med rum för snooze naturligtvis) och det är helt galet tidigt i min värld och speciellt på en lördag. Hujedamej!

"It came to me in a dream. I was naked. You would have loved it."

Återigen en fredag med alldeles för många frågor. Det börjar bli galet spännande nu alltså och det känns lite jobbigt att det är två veckor kvar tills jag får se fortsättningen. Men två saker är positiva med det; 1) jag bryr mig inte särskilt mycket egentligen eftersom jag nästa fredag förhoppningsvis ligger på playan och har annat i tankarna och 2) när jag väl är hemma och det blir fredag igen har jag två avsnitt att se. Awesome!

 

a few things.

1) Det var lite varmt med mössa och dunväst idag.
2) Det är tur att mitt godisuppehåll är frivilligt för nu behöver jag inte ha dåligt samvete att jag bryter ett vad (om det är någon där ute som haft ett hemligt vad gratulerar jag den som inte trodde att jag skulle klara mig längre än idag).
3) Jag tycker det är rätt taskigt av Cloetta att komma med en ny Pollysmak när jag har godisuppehåll.

Det var allt jag ville. För nu.

Published with Blogger-droid v1.7.4

everybody wants me.

Har försökt sova en stund för att jag ska kunna hålla ögonen öppna under dagen och kvällen, men det går ju fan inte när det ringer hela tiden. Jag är så populär så telefonen ringer i ett. Eller det ringde två gånger och precis efter varann så jag ides inte ligga ner något mer.

Ska försöka ta mig ur onepiecen (vilket inte är lätt eftersom den är awesome) och få på mig någonting mer passande för att vara utomhus. Ingen ansträngande tur dock, bara några små ärenden. Hade gärna sluppit men det är lite saker som måste fixas inför imorrn och det är lika bra att göra det nu på en gång så att jag sedan kan lägga mig i soffan igen. Att vara sjuk suger verkligen.

happy friday!

Hade grymt svårt att somna igår, jag vet inte riktigt vad det var men hon var närmare tre sist jag kollade på klockan och tydligen är nya vakna-tiden kring halv nio-nio och det kändes ju sådär med tanke på den sena insomningen. Vet inte vad jag vaknade av idag, men jag tror det kan vara ryggen för den är inte rolig och sedan släpper de tillbaka vattnet i elementen (det låter då som det i alla fall) och det är inte så kul att höra när man är nyvaken och lite kissnödig. Välkommen fredag!

Dagar kvar:
"Kalkonlandet" - 5

new times and new rules.

VLT har skött sig alldeles utmärkt ikväll, men tyvärr har vi många ögon på oss på jobbet just nu så det blir inte som tidigare. Längre raster är någonting som har nämnts ikväll och rast är ju aldrig fel, men jag blir så satans rastlös av att bara sitta. Men jag får väl träna på det helt enkelt. Snart får jag åka hem. Önskar jag kunde lämna allt snor på vägen, men jag tror det är ett mission impossible.

everything is the same.

Lämnade onepiecen hemma och drog in till stan för stros och lunch med Jecka och Elin. Som vanligt var det awesome. Tyvärr kunde jag inte lämna snuvan hemma, men det är sånt man får ta när det är förkylningstider. Nu tänkte jag sitta ner en liten, liten stund innan jobbet kallar. Som vanligt.

wait a minute baby, this could happen to you.

Inga obehagliga ljud idag, däremot en igenstockad näsa. Underbart.

Morgonens låt: Spencer Davis Group - Gimme some lovin' (tror att den här låten är med i någon reklam, fast då med en annan artist, jag är lite osäker, men någon annan förklaring kan jag inte komma på varför jag har den i mitt huvud) (Om ni vet vilken reklam eller var den annars kan finnas med, får ni gärna skriva det i kommentarsfältet)

Dagar kvar:
"Kalkonlandet" - 6

"I'm not running away, I'm coming home."

Har ni inte sett Water for elephants än har jag bara en sak att säga; GÖR DET! Har precis sett den och den var bra. Fin. Sorglig. Rolig. Vacker. You name it. Sedan kan jag ju säga att Robert och Reese är fantastiska.

on today's menu.

Bakad potatis med skagenröra. Mumma!

Published with Blogger-droid v1.7.4

having a great time with a friend.

Har tillbringat dagen i soffan för att försöka kurera mig. Går ganska bra. Slumrade till för en stund sedan. Nu är jag hungrig och jag är grymt sugen på bakad potatis med skagenröra, men det innebär att jag måste hoppa ur onepiecen och fara och handla. Motivationen är väl inte på topp för det om jag säger så. Men å andra sidan ligger ju onepiecen kvar här och frisk luft ska ju vara rätt nyttigt. Har jag hört.

bummer!

Det var tyvärr ingen hunk. Mötte gubben när jag skulle ner i tvättstugan. Typiskt.